Belogradtjiks fästning

Belogradtjiks fästning består av tre separata befästa gårdar som förbinds av portar. Var och en har sin egen karaktär, och tillsammans berättar de om hur försvaret byggdes ut under århundraden.

I det här galleriet har vi samlat bilder från alla tre gårdarna. Du får se de tjocka murarna – över två meter vid grunden och upp till tolv meter höga – och hur de smälter samman med de omgivande klipporna. Från den övre gården öppnar sig en vidsträckt utsikt över staden och landskapet, och du förstår varför platsen en gång valdes som utkikspost.

Bilderna är tagna under olika årstider, så att du kan ana hur ljuset och färgerna skiftar. På våren grönskar sluttningarna, på hösten ligger dimman tät i dalen. Klicka dig igenom och välj din egen favoritplats.

Den här filmen tar dig med på en vandring genom Belogradtjiks fästning, steg för steg. Vi börjar vid den yttre porten och rör oss långsamt uppåt, genom de tre gårdarna, förbi murar som är över två meter tjocka och upp till tolv meter höga.

Under vägen ser du hur klipporna och murarna samverkar. Från nordväst och sydost har man byggt försvarsverk, men på andra sidor har de upp till 70 meter höga klippväggarna gjort jobbet. Det är därför fästningen känns så inbyggd i landskapet – den är lika mycket berg som byggnad.

Filmen är tyst och långsam, utan speakerröst. Vi vill att du ska kunna föreställa dig ljudet av steg mot sten och känna vinden. Se den gärna före ditt besök, eller efteråt när du vill minnas.

Det finns ett ögonblick strax innan solen stiger över horisonten då fästningen är alldeles tyst. Klipporna skiftar från grått till rosa, och murarna värms långsamt upp. Vi vill dela det med dig.

Vi samlas vid den yttre porten medan det fortfarande är skymning. Tillsammans går vi upp genom de tre gårdarna i sakta takt, stannar till vid utsiktsplatserna och ser hur dagen vaknar över staden och dalen. Guiden berättar kort om platsens historia och pekar ut detaljer som är lätta att missa.

Ta med en varm tröja och bekväma skor. Vandringen tar ungefär en timme och passar de flesta, men underlaget är stenigt och backigt. Anmälan sker i förväg via museet – antalet platser är begränsat för att vi ska kunna hålla det lugnt och stilla.